Uppgifter om Danzig

av Hans Krüger och Jürgen Weigle, G-gruppen

Kort historik

Danzig omnämns första gången år 999 i benediktinmunken Jan Cannaparius "Vita sancti Adalberti" í vilken han skildrar den helige Adalbertus död år 997 vid "urbs Gyddanyzc", dvs Danzig, då en fiskar- och hantverkarby. Detta år låg till grund när man 1997 firade Danzigs tusenårsjubileum.

Reinhold Curicken, Danzigs store krönikör, skriver dock anno 1645:

"Den übrigen Meinungen weiss ich ebenmässig nicht beyzupflichten / sondern halte es in diesem Fall mit dem Schutzio, dass nemlich die Stadt Dantzig etwan Anno 1185 sey angeleget / und zu bauen angefangen worden ..." och "... sintemahl diese Stadt etliche Jahr nach dem Oliwischen Kloster / welches von diesem Subiflao Anno 1170 fundiret / erbauet / und nachmals dieser Subiflaus Anno 1187 bald nach der Erbauung der Stadt / gestorben / und in Oliva begraben worden ist / ...."

Curicken förlägger således Danzigs grundande som stad till år 1185. Danzig är alltså betydligt äldre än t ex Stockholm som nämndes som stad först 1252. Staden ligger vid Weichsel-flodens mynning i Östersjön med gynnsamt läge för handel och sjöfart. Den äldsta delen av staden ligger ca fem kilometer uppströms och egentligen inte vid Weichsel utan vid en biflod med namnet "die Mottlau" som ansluter sig till Weichsel.

På 1200-talet bildades Hansan eller Hanseförbundet som en sammanslutning av nordtyska städer för att skydda handel och för att skaffa sig ensamrätt till denna. Danzig blev en av Hansans viktigaste städer.

Politiskt lydde Danzig 1309 ­ 1454 under "Tyska orden" och stod därefter under polska konungars beskydd med ganska fri ställning och med vidsträckta privilegier. Staden kom år 1793 under Preussen, som år 1807 besegrades av fransmännen under Napoleon. Efter Napoleons återtåg från Ryssland belägrades och intogs Danzig av ryssarna och fred slöts med dem 1814. Under Napoleontiden hade Danzig på nytt statusen som fristat.

Vid freden i Versailles 1919 efter 1:a världskriget förklarades Danzig med angränsande område för en "fri stat" under beskydd av Nationernas Förbund men var inte helt oberoende av Polen. Så låg t ex tullen, posten och järnvägen under polsk förvaltning. Dock hade Danzig en egen valuta, eget polisväsen och eget medborgarskap.

Det tyska språket var helt dominerande i Danzig och staden var en naturlig del av det nordtyska kulturområdet.

Under 2:a världskrigets slutskede invaderades Danzig liksom stora delar av Öst- och Centraleuropa av ryssarna. Befolkningen flydde eller fördrevs västerut under svåra förhållanden. De som flyttade in kom österifrån och många av dem hade upplevt motsvarande fördrivning österut under krigets inledningsskede.

Danzig blev nu polskt. Stadens medeltida stadskärna skadades svårt under krigets slutskede men har av polackerna återställts till stora delar i gammalt skick. Språket är polska. Gator, platser, floder osv har nu polska namn.

Danzigs församlingar

En förteckning över det tidigare Danzigs församlingar finns hos www.westpreussen.de/.
(Se även nedan under "Forskning på kyrkböckerna")

Kyrkböckerna

Kyrkböckerna är förda församlingsvis och skrivna på tyska. Efter det att protestantismen genomförts i början/mitten av 1500-talet blev de flesta församlingarna evangeliska. Kyrkobokföringen är inte alls så utvecklad som i Sverige, det saknas t ex in- och utflyttningslängder. Det finns heller ingen motsvarighet till våra husförhörslängder.

Flytten av kyrkböcker

Vid 2.a världskrigets slutskede genomfördes på uppmaning av kyrkliga ledare en flyttning av kyrkböcker västerut i Tyskland för att de inte skulle förstöras av krigshandlingar. Flyttningen var frivillig och åtlyddes i allmänhet av församlingarna. Detta gäller de evangeliska församlingarna, för de katolska har vi inga uppgifter. En del av de evangeliska församlingarna i Danzig valde dock att lämna kvar de äldre böckerna. De finns fortfarande i Danzig och har lyckligtvis förblivit oskadda. De förvaras hos Staatsarchiv Danzig.

De böcker som flyttades blev förvarade på olika ställen som bedömdes som säkra. Efter kriget återfanns de och har förts till Berlin. En del böcker var skadade, några förstörda. De finns nu samlade hos Evangelisches Zentralarchiv i Berlin.

Adress: Bethaniendamm 29, D 10997 Berlin, Telefon (Familienforschung): +46-30-22504533, Telefax: +46-30-22504540, E-post: archiv@ezab.de eller kirchenbuchstelle@ezab.de

Böcker från katolska församlingar i hela östtyska området finns förvarade hos Bischöfliches Zentralarchiv Regensburg (BZA), Staatsarchiv Danzig och hos vissa församlingar i Polen.

Forskning på kyrkböckerna

Den som vill forska i kyrkböckerna för de evangeliska församlingarna bör då först ta hänsyn till att materialet finns på två olika ställen: Berlin och Danzig beroende på ålder. Det finns för båda ställen beståndsförteckningar. För de böcker som finns i Berlin finns en sådan beståndsförteckning på GF:s bibliotek i Katarinahuset i Stockholm. För de böcker som finns i Danzig finns en beståndsförteckning på polska hos Riksarkivet (Ac-mb). Denna förteckning är översatt till tyska (utgiven av R Oldenburg Verlag, ISBN 3-486-56503-6) men den finns ännu så länge endast i privat ägo. Det är vår förhoppning att den kommer att finnas på GF.

De böcker som finns i Berlin avser tiden från omkring mitten av 1700-talet eller något senare.

För att orientera sig om församlingarnas namn och böckernas tidsperioder kan man lämpligen gå in på www.westpreussen.de och välja Kirchenbücher, Stadtkreis Danzig. Där finns församlingarna i bokstavsordning med uppgift om vad som finns i Danzig och i Berlin. Där finns även en förteckning över de katolska församlingarna och över övriga trossamfund med hänvisning till olika arkiv.

Det har fattats beslut på politisk nivå att kyrkböckerna i Berlin och på ev. andra håll i väst skall återföras till de arkiv där de ursprungligen hört hemma. Dessa beslut är under debatt och många menar att böckerna bör finnas där de bäst kan utnyttjas av forskare och intresserad allmänhet. Skulle återflytten verkställas är det troligt att verksamheten vid EZA i Berlin ändå blir kvar och baserad på kopierat material.

Beträffande de äldre kyrkböckerna i Gdansk så kan man besöka arkivet där. Den som vill göra det bör i förväg förvissa sig om att det finns någon tysktalande person till hands som kan assistera. De uppges ta ut ganska höga avgifter för sina tjänster.

Kyrkböcker på film

Kyrkböckerna finns tillgängliga i stor utsträckning på film. Det är "Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga" eller i dagligt tal "mormonerna" , vars genealogiska sällskap har genomfört en omfattande filmning av kyrkböcker. I Sverige har man från dessa filmer avseende svenska församlingar överfört uppgifter till mikrokort som man kan låna och få per post från Riksarkivet/Svar, Box 160, i Ramsele, tel. 0623-72500.

För utländska församlingar gäller att man kan på mormonernas kontor ta del av ett datoriserat system som visar vad det finns för filmer. För intresserade i Stockholmsområdet blir det då aktuellt att besöka kontoret anslutet till templet i Västerhaninge.

Ett för de flesta forskare bekvämare sätt är att ta del av samma uppgifter via Internet under "Place search" på adress www.familysearch.org/Eng/Library/FHLC/frameset_fhlc.asp. Sökning av individer kan ske på adress www.familysearch.org/Eng/Search/frameset_search.asp.

Om man är intresserad av att studera någon film får man vända sig till mormonernas kontor och beställa filmerna ifråga mot en mindre avgift (för närvarande 25 kr). Beställningen skickas av dem till mormonernas arkiv i Utah som sänder sänder en kopia till aktuellt kontor. Man får då disponera filmerna till låns under en tid, men de får inte lämna kontoret. Man får låna läsapparater på platsen. Det är vanligt att leveransen tar någon månad, ibland flera månader.


Uppdaterad 2002-11-23. Copyright © 2002 Hans Krüger, Jürgen Weigle.