Startsida Innehållsförteckning Kontaktsida

Bokanmälan:

Das geistliche Lied im Ostseeraum" (Greifswalder Beiträge zur Musikwissenschaft 13)

av Ekkehard Ochs, Walter Werbeck, Lutz Winkler

Peter-Lang-Verlag, Frankfurt am Main/Berlin/Bruxelles/New York/Oxford/Wien 2004
ISBN 3-631-39816-6

Det var inte bara människor som rörde sig under tidigmodern tid i Östersjönområdet. Med människorna följde varor, idéer - och även musiken. Samlingsvolymen ”Das geistliche Lied im Ostseeraum” (”Den andliga sången i Östersjöområdet”) har som uppgift att granska andliga sånger och psalmer runt Östersjön från reformationen till 1800-talet. Som varje samlingsband är även denna bok ett sammelsurium, vilket har både fördelar och nackdelar. Naturligtvis kan man inte förvänta sig på mindre än 300 sidor en uttömmande framställning av den andliga sången under en period av ca. 400 år. Men ändå kunde man nog ha förväntat sig att redaktörerna hade sett till att det hade vid sidan av Sverige, Preußen, Pommern, Ryssland, Lettland, Polen och Danzig också tagits hänsyn till Finland och Estland. Sambandet mellan de fenno-ugriska skriftspråkens etablering och den andliga sången hade varit värt att granskas närmare, framför allt därför att många humanistiska ämnen under senare tid har uppmärksammat viktiga aktörer och händelser både i Estland och Finland (fotnot 1). Även Stockholms tyska psalmbok från början av 1700-talet hade kunnat granskas i detta sammanhang (fotnot 2).

Men ändå förmedlar denna publikation spännande insikter i människornas liv och musikens betydelse och transformation i Östersjöområdet. Och som redan nämnts bidrar boken med artiklar från många olika håll. Det kan nog anses vara bokens största merit, att den påminner oss om, att även Polen och Danzig var viktiga politiska och kulturella faktorer vid Östersjön, vilket ofta glöms bort av den historiska forskningen i Sverige. En lång rad artiklar ger insyn i Polens och Danzigs musikhistoria från mitten av 1500-talet till 1800-talets mitt (fotnot 3).

Sverige kommer in i bilden med flera artiklar. Folke Bohlin påminner om den reformatoriska sångrörelsen, som hade sin början i Rostock och fick stor betydelse för reformationen i Norden (fotnot 4). Margareta Jersild granskar traditionella folksånger från Sverige och Estlands svenskspråkiga områden (fotnot 5). Hon visar, att en del folksånger har sin utgångspunkt i skriftliga källor, i synnerhet i psalmböcker, men att många folksånger resp. folkliga melodier har ingen anknytning alls i skriftligt traderade källor. Anders Dillmar undersöker Johann Christian Frederik Hæffners koralböcker. Hæffners koralbok från 1820/1821 användes i Sverige i över 150 år. Det var främst Hæffners tidigare tyska förarbeten som blev betydelsefulla för denna koralbok (fotnot 6). Därmed styrker Dillmar tesen för sin undersökning, som hävdar att svensk koralhistoria är inte bara svensk (”Schwedische Choralgeschichte ist nicht nur schwedisch”) (fotnot 7).

Samtida med Hæffner var även orgelvirtuosen Abbé Vogler, som var verksam under några år i Sverige och som står i centrum av Markus Ratheys uppsats (fotnot 8). Rathey visar att Vogler var å ena sidan i sina orgelvariationer en mycket extrovert, å andra sidan i sina koralackompanjemang en snarare tillbakadragen musiker.

Boken ger oss spännande och nya inblickar i Östersjöområdets musikhistoria och visar med hjälp av några utvalda exempel hur viktiga människorna och förebilderna var för Sveriges musikhistoria som under tidigmodern tid kom från tyskspråkiga territorier. Namnen som Hæffner och Vogler är bara exempel ur den långa kultur- och musikhistoriska historia som Sverige och Tyskland delar, vi kunde tillägga många andra, som Telemann, Düben och Roman, men vi borde också lägga märke till, att det inte var samlingsbandets syfte att teckna Sveriges musikhistoria utan att ge några glimtar över den andliga sången i hela Östersjöområdet.

Copyright © Otfried Czaika 2007

Fotnoter:
  1. Bl. a. kan här nämnas följande publikationer: Heidi Heinmaa, Protestantlik kantoriinstitutsioon Tallinnas 16.-17. sajandi, Tallinn 1999. Marju Lepajõe, Reiner Brockmann und die Anfänge der estnischen Kunstpoesie, i: Klaus Garber/Martin Klöker (red.), Kulturgeschichte der baltischen Länder in der Frühen Neuzeit – Mit einem Ausblick in die Moderne, Tübingen 2003, s. 319-336. Otfried Czaika, Reiner Brockmann, i: Sabine Pettke (red.), Biographisches Lexikon für Mecklenburg, bd. 4, Rostock 2004, s. 24-27. Tillbaka
  2. Bl. a. kan här nämnas följande publikationer: Suvi-Päivi Koski, Geist=reiches Gesang=Buch vuodelta 1704 pietistisena virsikirjana. Tutkimus kirjan toimittajasta, taustasta, teologiasta, virsistä ja virsirunoilijoista, Helsingfors 1996. Suvi-Päivi Koski, Das ”[...] Sonderlich in Stockholm Gebräuchliche Teutsche Gesang=Buch” (Stockholm 1724 mit seinen Vorläufern. Zur Rezeption des Liedstoffes der Freylighausenschen Gesangbücher in Schweden im frühen 18. Jahrhundert, i: Kaisamari Hintikka, Hanna-Maija Ketola, Päivi Salmesvuori (red.): Vanha ja nuori. Juhlakirja Simo Heinisen täyttäessä 60 vuotta, Helsingfors 2003, s. 200-252. Tillbaka
  3. Danuta Szlagowska, Polish Christmas Carols from the Manuskript Collection of the Polish Academy of Sciences Library in Gdansk, s. 125-136. Violetta Kostka, Polnische evangelische Gesangbücher in Danzig (1586-1803), s. 137-254. Danuta Popingis, Das Carillon-Repertoire der Kirche St. Katharinen in Danzig für das Jahr 1784, s. 155-170. Jolanta Woniak, „Melodien zum Gesangbuch für den evangelischen Gottesdienst. Für Kirche, Schule und Haus“. Evangelische Lieder aus Danzig (1841), s. 171-176. Jerzy Marian Michalak, Das geistliche Lied im Œuvre einiger Danziger Komponisten des 19. Jahrhunderts. Versuch einer Dokumentation, s. 177-196. Tillbaka
  4. Folke Bohlin, Die reformatorische Singbewegung im Ostseeraum, s. 49-52. Tillbaka
  5. Margareta Jersild, Traditional Hymn Singing in Sweden and Swedish-Speaking Areas of Estonia, s. 65-72. Tillbaka
  6. Anders Dillmar, Johann Christian Frederik Hæffner und seine Choralbücher, s. 73–85. Tillbaka
  7. Dillmar, s. 85. Tillbaka
  8. Markus Rathey, Abbé Voglers „Organist-Schola“ und seine Konzeption der Choralbegleitung jenseits extrovertierter Virtuosität, s. 87-107. Tillbaka