Till minne av Hans Krüger

Hans Krüger, som var en av grundarna av Föreningen G-gruppen, har gått ur tiden. Hans blev 90 år.

När de tolv familjeforskare, vilka 1996 träffades i en arbetsgrupp som hade den gemensamma nämnaren att alla var ättlingar till invandrare i Sverige från Baltikum och Tyskland under 1600-talet och senare århundraden, i slutet av år 2000 beslutade sig för att bilda Föreningen G-gruppen, bestämde man sig samtidigt för att bilda en underavdelning till föreningen med det såväl träffande som poetiska namnet "Die Alten und Schönen". Hans var nestorn i denna församling. Allt eftersom föreningen växte så förblev "Die Alten und Schönen" dess innersta kärna som under de första fem åren av föreningens existens aktivt drev på att utveckla föreningen till det vad den är idag. Hans tog livligt del i detta arbete och övervakade under ett antal år verksamheten som en av föreningens revisorer. Men Hans bidrog även till G-gruppens hemsida med sina erfarenheter av forskningen i det forna Westpreussen.

Hans och jag 'träffades' sent i våra liv under hösten 1999 via Internet på ett tyskt forum för gamla Danzigbor och deras ättlingar. Hans deltog flitigt i alla diskussioner och skrev långa inlägg på tyska som var mycket uppskattade av de övriga Danziger. När nynazister smög sig in i Danzig-Forum och jag med skärpa bekämpade dessa ställde Hans sig utan förbehåll på min sida. Den annars så milde och eftertänksamme Hans visade sig kunna vara kategorisk när det gällde att ta avstånd från det nazistiska avskummet. Det stärkte mig oerhört.

Drygt ett år senare värvade Hans mig till G-gruppen och föreslog att jag som introduktion skulle berätta på årsmötet 2002 om mennoniterna, denna i Sverige tämligen okända grupp av kristna som en gång i tiden kultiverat sumpmarken i Weichsels delta. Så skedde. Efter ytterligare någon tid övertygade Hans resterande "Alte und Schöne" om att ta upp mig i sin krets fast jag inte tillhör pionjärerna. Detta var den största hedersbetygelse jag kunde få av Hans och de övriga "gamla och sköna".

När "die Alten und Schönen" senare blev hemlösa, då Släktforskarförbundet lade ner sin verksamhet i Sundbyberg, öppnade Hans sitt vackra hem för oss så att vi under ännu skönare former kunde träffas och diskutera. Vid våra gemensamma utflykter under vår och höst ställde Hans alltid upp som frivillig chaufför. Helt oförglömlig för mig var utflykten våren 2009 till Hans älskade barndomsställe på Värmdö. Hans blev som ung när han visade oss runt på skomakarstället, där han många år bott hos sina morföräldrar, och när han berättade om sina år på Värmdö.

Hans arbetade under alla dessa år intensivt på sin forskning i 1700-talets Danzig. Hans sökte efter länken mellan Musicus Carl Gottlieb Krüger, som en dag tillsammans med sin hustru Anna Elisabeth Schlüter dyker upp i Danzig och bildar familj, och patriciersläkten Krüger, som var renommerad i staden och hade egen gravplats i den väldiga Mariakyrkan i Danzig, den finaste av alla. Hans var synnerligen seriös i sin forskning, han korresponderade både med arkiv och universitet i Tyskland, han besökte statsarkivet i Gdansk och letade i dokument. Hans involverade mig i sin forskning och jag hjälpte till så gott jag kunde, med råd och tips och läsning i gamla böcker. Vi redovisade sedan våra rön i ett gemensamt föredrag som vi höll våren 2005. Hans talade om sin forskning och jag gav en bakgrundsbild om Danzig och dess historia.

Men även efter föredraget med den betecknande titeln "En aning från Danzig" fortsatte vi oförtrutet vidare för att försöka komma över den döda punkten i Hans forskning. Vår korrespondens från år 2005 omfattar långt över 300 brev. Så sent som fyra dagar före Hans fatala stroke brevväxlade Hans och jag om hans funderingar kring Benjamin Ephraim Krügers skolgång och formuleringar i den stora släktkrönika, som Hans skrev för sina ättlingar. Dessa tankeutbyten och detta envetna granskande av fakta och indicier var stimulerande och ledde till att vår vänskap fördjupades allt mer. Men allt har ett slut.

Ja, Hans, vi är så oerhört glada att Du funnits och tackar Dig för allt.