Ett till synes omöjligt fall av Jan-Åke HagerNär jag var fyra år skickades jag som fosterbarn från Lübeck till Åmotfors i Eda kommun i Värmland. Två år senare adopterades jag av mina fosterföräldrar. Det var en mycket stor händelse i en liten pojkes liv att byta föräldrar, land, språk, miljö från storstad till litet skogssamhälle. Men det var tydligen ett gott byte ty i utredningen före adoptionen beskrivs min nye far som skötsam och min nya mor som frisk, glad och harmonisk. Utredaren fick ett mycket gott intryck av de båda fosterföräldrarna. I Lübeck skulle det dock ha varit olyckliga familjeförhållanden. Allt det där varken visste jag om eller kunde jag förstå då. Jag hade ju inte ens lärt mig att läsa. Många år senare fick jag dock reda på att det fanns en ”riktig”, biologisk mor som bodde i Lübeck och att det fanns en ”riktig”, biologisk far som inte bodde i Lübeck utan på Tjörn. Tjörnsläkten tog mig i sin famn som en av dem. Sämre blev det med min biologiska mor, fast hon ibland vistades på Tjörn. Efterhand bröt hon kontakten med mig. Ytterligare år senare ”smittades” jag av släktforskningen vilket är rätt vanligt bland adoptivbarn. Man söker efter sina rötter. Att forska efter min svenska släkt var tämligen lätt. Dels fanns ju äldre släktingar som kunde berätta och dels är kyrkböckerna lätt tillgängliga genom digitaliseringen hos ArkivDigital, Genline och SVAR samt genom CD-skivorna som Genealogiska Förbundet har utgivit om folkräkningarna mellan 1880 och 1990 samt Sveriges dödbok. Men hur forskar man i Tyskland? Hindren tycktes vara många. Inte minst språket, men även att endast litet tycktes vara digitaliserat i Tyskland. Jag kände ingen i Lübeck och hade ingen kontakt med någon tysk släkt. Det verkade således vara ett till synes omöjligt fall… Hos en Facebookgrupp fick jag tipset: ”Försök med Föreningen G-gruppen. De verkar hålla på med sånt.” I början av 2016 blev jag medlem hos G-gruppen och den 5/3/2016 skrev jag på föreningens diskussionslista och berättade om min sökning. Bland annat skrev jag att min mamma och min halvsyster visst ska leva, men att jag inte hade någon kontakt med dom och inte ville gå via dom. Redan dagen därpå fick jag svar från tre välvilliga medlemmar. Svaren var dock ganska allmänhållna. Men så kom ytterligare ett svar – fast vid sidan om listan – från en av listans moderatorer; Jürgen Weigle. Han skrev att mitt fall kunde vara mycket känsligt. Frågor kunde kanske vara smärtsamma för de inblandade. De kunde rentav bryta mot Personuppgiftslagen, särskilt den tyska som är mycket sträng. Sedan föreslog Jürgen att jag borde leta efter papper om min placering i fosterhem hos barnavårdsmyndigheten i Åmotfors. Bingo! Där fanns en utredning om adoptionen av mig med massvis med uppgifter om såväl mina fosterföräldrar som om mina lagliga föräldrar i Lübeck. Det var som ett ”sesam öppna dig!” Jürgen hjälpte mig att författa ett brev på tyska till ”Standesamt” i Lübeck (dvs. folkbokföringen) med en begäran om att få kopior av både födelsebeviset och vigselbeviset för min biologiska mor. Brevet postades den 24/3/2016. Standesamt meddelade att avgiften för två kopior var 20 EURO som betalades snabbt. Sedan fick jag de begärda dokumenten den 29/4/2016. Onekligen snabbt. Oturligt nog var det utdrag ur födelseregistret och ur vigselregistret. Vi trodde att vi beställt kopior av originalen. Då insåg Jürgen och jag att jag behövde hjälp på plats i Lübeck. Någon som visste hos vilka myndigheter man skulle söka, som kunde besöka de olika arkiven och som behärskade ”fackspråket”, dvs byråkraternas språk. Av utdraget ur födelseregistret framgå endast att min morfar var en viss Hans Burmester, utan uppgift om hans födelsedata eller andra data. Jürgen förslog då att han skulle kontakta en Gerhard Huss, som är ordförande för släktforskarföreningen i Lübeck och även släkting till Jürgen med samma anor i början av 1700-talet. Kanske ville Gerhard hjälpa oss. Jürgen skrev den 2/5/2016 till Gerhard som svarade inom 24 timmar att han skulle det. Inte nog med det. Han skickade också en PDF-fil från Deutsche Kriegsgräberfürsorge e. V. med uppgifter om min morfars död den 3/8/1944. Här i översättning: född den 7/7/1913 i Lübeck död den 3/8/1944 på fältsjukhuset söder om Pleskau (på ryska Pskow) begravd på krigskyrkogården i Narwa, Estland, kvarter 2, rad 31, grav 729 En viktig pusselbit. Inte bara ur släktforskningens synvinkel. Här finns en grav som jag kan besöka.
I mitten av juni skickade jag min beställning av en ”erweiterte Melderegister-auskunft” avseende min mor och mina morföräldrar samt en generell fullmakt till Gerhard så att han kunde starta sökandet efter min mor och efter uppgifter om mina morföräldrar. Min mor hittade han i ett hem för äldre, Heiligen Geist Hospital med anor från 1200-talet. Gerhard besökte henne. Tillfrågad om hon har barn svarade hon att det fanns en dotter. När Gerhard menade att det också finns en son, sade min mor: ”Nej. Han var sjuk. Han dog.” Hon påstod att man sagt så till henne. Det kändes tungt. Vi kunde i alla fall inte förvänta oss att få någon information från min mor. Gerhard påbörjade då sin jakt efter dokument i arkiven. Det första dokumentet jag fick var min egen födelseurkund. Jag föddes den 8 januari 1959, kl 09:25, i vår lägenhet Richard-Wagner-Strasse 30, Lübeck, och fick namnet Jan-Oke. Den ”laglige” fadern var ”Steuermann auf grosser Fahrt” Ernst Jürgen Bechtel. Föräldrarna hade gift sig den 18/3/1958. På urkunden finns en handskriftlig anteckning av den 16/8/1967 att jag adopterades den 24/2/1967 av Anton Reinhold Hager och Inger Viola Hager, född Andersson, i Åmotfors samt att dessa ingått äktenskapet den 15/11/1960 i Sverige. Det nästa dokumentet jag fick var min mors födelseurkund. Hon föddes den 11/12/1936 i hemmet i Lübeck, utom äktenskapet; moder var Tomma Maria Anette Meinerts. På urkunden finns sedan tre handskrivna anteckningar; dels att Hans Burmester, född den 7/7/1913, den 4/2/1937 erkänt faderskapet, dels att modern den 3/6/1939 ingått äktenskapet med denne Hans Burmester och att Förmyndardomstolen därför den 4/7/1939 beslutat att barnet sålunda blivit ”äkta” samt dels att modern till barnet, dvs min mormor, föddes den 29/6/1918 i Kiel. Det var många värdefulla uppgifter. Sedan kom i snabb följd ytterligare dokument från Gerhard:
|