Diese Seite gibt es auch auf deutsch  

Vägvisare för släktforskare på Polen


Den vita örnen har i olika former varit Polens riksvapen sedan 900-talet. Den senaste ändringen gjordes 1989, då örnen fick tillbaka sin krona. Stadsvapnet för Warszawa, som varit Polens huvudstad sedan 1596. Warszawas äldsta stadsvapen från år 1400.

Innehåll

1.Att forska om polska anor. 5.Vad finns i Sverige?
2.Vad menar vi med Polen? 6.Att skriva till polska arkiv och församlingar.
3.De tidigare tyska provinserna.     7.Att söka på internet.
4.Arkiven i Polen 8.Uppdragsforskning

1. Att forska om polska anor.

Polen är en stolt nation som haft en dramatisk historia. Landets gränser har kraftigt förändrats under de senaste århundradena. Under 1800-talet existerade inte ens Polen som stat. De omkringliggande länderna Preussen, Ryssland och Österrike hade överhöghet över det polska folket. Dessutom har stora folkförflyttningar skett; den senaste 1945, då stora delar av den polska befolkningen i dagens Vitryssland och Ukraina tvångsflyttades västerut, medan den tyskspråkiga befolkningen i de gamla tyska provinserna flyttades till västra sidan av floden Oder. I nästa avsnitt kan du se gränsförändringarna.

Polen är idag en stark EU-nation med 38 milj innevånare. Polen är ett viktigt Östersjöland. I Sverige finns många tusen innevånare med anor från Polen.

En sak, som vi vill upprepa och kraftigt understryka, är att du bör ha forskat klart alla svenska fakta om dina polska anor, innan du går in djupare i kontakt med polska arkiv och andra källor. Det kostar betydligt mer möda, tid och pengar att ta reda på uppgifter i Polen eller andra länder, än det tar, om du kan hitta dem i Sverige. Det gäller såväl bakgrundsfakta om dina anor som litteratursökning.

Polen är det land runt Östersjön som är svårast att bedriva släktforskning i. Bara ett exempel: Om du skriver till ett polskt arkiv så får du ofta inte kopia av orginaldokumentet utan istället en översättning till polska språket. I följande texter vill vi ge dig förslag på hur du ska gå tillväga.

2. Vad menar vi med Polen?

Polens historia brukar räknas från 960-talet, då hertigen Mieszko I organiserade landet genom att från trakterna kring nuvarande Poznan erövrade kustområde vid Östersjön. Genom krig, giftermål och unioner växte landet i storlek och styrka. Polen nådde sin största betydelse efter personalunionen med Litauen, då Polen blev ett valkungadöme 1572. Dessförinnan hade norra Polen och Baltikum behärskats av Tyska Orden. För släktforskare är ju oftast tiden före 1550 knappast intressant.

Vid olika krig som därefter följe minskade Polens yta fram till slutet av 1700-talet, då landet slutligen delades 1793 mellan Ryssland, Preussen och Österrike-Ungern.

Därefter existerade inte Polen som egen nation i över 120 år. Först efter första världskriget slut 1918 återkom Polen som en suverän nation, vars gränser fastlades vid fredsförhand- lingarna i Paris. Därefter ägde olika strider rum med grannländerna och Polen erövrade landområden under de närmaste åren.

Under andra världskriget var Polen ockuperat av Nazityskland samt vissa delar under 1940/41 av Sovjetunionen. Efter vapen stilleståndet 1945 ägde stora folkförflyttningar rum. Många invånare från de gamla tyska provinserna tvingades flytta väster om floden Oder för att ge plats åt de polacker, som fördrivits från det gamla östra Polen.

3. De tidigare tyska provinserna

Delar av de tidigare tyska östra provinserna tillhör idag Polen. Har du anor där, bör du studera G-gruppens Vägvisare över

Du bör också studera listan över polska namn på gamla tyska orter, som kan vara till hjälp. En annan översättningstabell från dagens polska ortsnamn till de tyska finns också tillgänglig.

G-gruppens Hans Krüger lyckades i sin forskning på Danzig.

Vidare har AOFF (Archiv ostdeutscher Familienforscher) ett värdefullt sökregister för gamla DDR och öster därom, i Baltikum, i Sudeterna osv. Det handlar i huvudsak om släkter som bott i dessa områden.

4. Arkiven i Polen

Praktiskt taget alla polska arkiv är regionala. Det finns dock en central paraplyorganisation NACZELNA DYREKCJA ARCHIWÓW. Problemet är dock att dess hemsida endast finns på polska. Utan gedigna kunskaper i polska språket är digitala sökningar således knappt möjliga. Vid personliga besök kan man i regel få hjälp på engelska.

Databaser

På internet finns det ett antal databaser, som täcker de polska arkivens bestånd. Den databas, som är viktigast för släktforskare är PRADZIAD. Databasen innehåller inga digitaliserade dokument utan enbart register över arkivens bestånd. Vill man gå vidare för att söka, måste man antingen besöka arkivet eller låta någon tjänsteman göra sökningen mot betalning. Databasen innehåller inte namn eller annan information om enskilda personer.

Den nuvarande versionen av PRADZIAD blev klar 2009. Den innehåller uppgifter om arkivalier från församlingar och folkbokföringsregister, som finns i de statliga arkiven och i vissa andra offentliga institutioner. Du söker dokument i PRADZIAD genom att fylla i sökformuläret, som finns på engelska.

- I den översta rullgardinsmenyn väljer du vilken region du är intresserad av.

- Den andra menyn väljer du det religiösa samfund, vars dokument du söker.

- Bilden till höger visar den understa rullgardinsmenyn, som kommer fram, när du klickar på "select the    type of event". Den röda texten visar de viktigaste dokumenten.

Kyrkböcker

Det finns kyrkböcker som bevaras i de statliga arkiven men många katolska församlingar har kvar böckerna hos den egna församlingen. Tyvärr är många polska präster och biskopar inte alltid lika positiva till släktforskare, som vi är vana vid från de nordiska länderna. Och den typ av databaser som de baltiska länderna bygger ut finns inte i Polen.

Folkräkningar

Den ryske tsaren Peter I beslutade i början av 1700-talet om genomförandet av folkräkningar i Ryssland. Dessa folkräkningar gjordes med 5 - 10 års mellanrum. Målsättningen med dessa var fiskal, dvs. att registrera antalet skattepliktiga individer.

Folkräkningarna utvidgades senare till att om fatta även delar av det ryska imperiet utanför själva Ryssland. I och med att de östra delarna av Polen tillfördes det ryska imperiet i slutet av 1700-talet infördes aven folkräkningar där.

Folkräkningarna fördes på tryckta blanketter över invånarna bya- eller gårdsvis. Räkningarna upptar respektive års förhållande, dock anges även förhållandena vid den föregående räkningen. För personer (manliga), för vilka någon förändring från den tidigare till den nya folkräkningen inträffat, såsom in- eller avflyttning eller dödsfall, antecknades detta.

Folkräkning eller själaräkning heter på polska spis dusz och kan sökas i PRADZIAD. Läs mer om folkräkningar i Estland s.k.själarevision på Vägvisare för släktforskare på Estland.

5. Vad finns i Sverige?

Några av arkivens beståndsförteckningar som är av speciellt intresse för tyska forskare har översatts till tyska. Bland annat dessa:

Staatsarchiv Breslau - Wegweiser durch die Bestände bis zum Jahr 1945", (1996).
Staatsarchiv Danzig - Wegweiser durch die Bestände bis zum Jahr 1945", (2000).
Staatsarchiv Stettin - Wegweiser durch die Bestände bis zum Jahr 1945", (2004).

Beståndsförteckningen för Stettin finns hos KB.

6. Att skriva till polska arkiv och församlingar.

I kontakter med Polen går det bra att skriva på engelska eller på tyska. Svaren kommer dock i regel på polska. Om man dock vill vara helt säker på att få ett svar bör man skriva på polska.

På G-gruppens medlemssidor finner du en mall med vilken du kan skriva förfrågningar till polska församlingar och arkiv.

Genom vårt samarbete med bl a Pommerscher-Greif vet vi att det går att forska med framgång i polska områden. Vi rekommenderar därför medlemskap i tyska föreningar som fokuserar på aktuella polska områden och ett aktivt deltagande på deras diskussionslistor. De viktigaste föreningarna är Pommerscher-Greif, Agoff, AMF samt West- och Ostpreussenföreningen. Att använda mormonernas databaser brukar ge resultat men man måste hålla i minnet att uppgifterna hos FamilySearch är transkriberade avskrifter eller utdrag ur originalkällorna.

7. Att söka på internet.

Den största databasen för genealoger hittar Du hos mormonerna eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

Mormonerna har filmat allt som man fått tillåtelse till att filma och som har bäring på forskning efter personer. Förutom tyska kyrkoböcker har man filmat "Personenstandsbücher" (födelse, giftermål och begravning), dvs. akterna från den tyska folkbokföringen som lagstadgades omkring 1875, arkiv, biografier, domstolshandlingar, medborgarhandlingar, matriklar, fastighetsregister, judisk historia osv. Omfattningen av dessa databaser tycks bestå i "tillgången" i de offentliga arkiven.

Det filmade materialet har organiserats i två databaser: ett personregister och ett sockenregister.

I personregistret kan Du söka efter Dina anor och fränder i hela världen. Uppgifterna är manuellt överförda från det filmade materialet till registret. Alla, som läst gamla handlingar och kyrkoböcker, vet hur svårt det ibland är att tyda tecknen rätt. Så har det givetvis även varit för de amerikanska volontärerna som utfört arbetet på ideell basis. Vissa experter säger att felnoteringar är cirka 20 procent. Då är ju å andra sidan 80 % rätt, men du måste kolla allt själv till 100%.

I orts- och sockenregistret kan Du leta efter dels för vilka orter/socknar det finns material, dels vilka handlingar det finns och dels vilka ID-nummer filmerna har.

8. Uppdragsforskning

Om du inte behärskar polska språket kan du vända dig till Verband deutschsprachiger Berufsgenealogen e. V., medlem nr 82 i DAGV. De är drygt tjugo professionella forskare. Dessa förbinder sig att alltid lämna konkreta källhänvisningar i sina rapporter. Deras hemsida är på tyska, engelska och franska. Du kan således tillskriva dem på engelska om tyskan känns obekväm.


Uppdaterad 2017-10-14. Copyright © Lars Craemer och Jürgen Weigle.