G-Gruppens Vägvisare för Tysklandsforskare

När du läst denna Allmänna vägvisare för tysk släktforskning och vill gå vidare till att söka dina anor, kan du gå in och studera G-gruppens

1. Att forska om tyska anor.

G-gruppen har som sitt intresseområde delar av det geografiska område, som romarna kallade Germania (nuvarande Tyskland och Polen) samt de baltiska staterna och Finland. I våra "Vägvisare för tysk släktforskning" kommer vi främst att behandla forskningen inom de delar av Tyskland som ligger närmast Östersjön, alltså de gamla tyska provinserna Vorpommern, Hinterpommern, Westpreussen och Ostpreussen inklusive de stora städerna Stettin, Danzig och Königsberg (Szczecin, Gdansk och Kaliningrad).

Att forska i nuvarande Tyskland eller i andra länder, där det funnits tysk befolkning eller tyska ämbetsmän, skiljer sig väsentligt från att forska i Sverige. Precis som i Sverige finns dop-, vigsel- och dödböcker för de tyska församlingarna. Däremot finns inget som motsvarar de svenska husförhörslängderna. På många orter finns flera olika trossamfund, såsom evangeliska (protestanter), katolska och judiska. Var och en av dessa har fört sina egna kyrkoböcker. Därför gäller det också att veta till vilken trosbekännelse anorna hörde.

Det finns heller ingen skyldighet för tyska församlingar att sända sina handlingar till någon central myndighet för arkivering. Därför förvaras alla gamla kyrkoböcker hos respektive församling. Tyskland har emellertid under de senaste århundradena drabbats av många krig, som orsakat folkomflyttningar och gränsförändringar. Det har inneburit att många kyrkoböcker försvunnit eller blivit förstörda, helt eller delvis. Kyrkoböcker har också varit gömda eller kommit på villovägar under ofredstider för att sedan ha återfunnits och deponerats på arkiv, bibliotek eller hamnat i privat ägo.

Den nutida tyska släktforskningen är fortfarande påverkad av den genealogiska forskningens början i Tyskland vid förra sekelskiftet och nazisternas senare övertagande av frågan i "sin kamp" för det renrasiga folket. Den som vill fördjupa sina kunskaper i ämnet rekommenderas att läsa ett utmärkt forskningsarbete som gjorts av Volkmar Weiss och har rubriken Die Vorgeschichte des arischen Ahnenpasses. Artikeln omfattar trettio sidor text och femton sidor fotnoter.

Hitler och Himmler tog således genealogin i sin tjänst med allt vad det kunde innebära för genealogins anseende efter kriget.

När det nya Tyskland skulle skapas efter 1945 gjordes allt för att det aldrig mer skulle kunna bli en stormakt, aldrig mer en diktatur, aldrig mer skulle man kunna förfölja någon på grund av ras, religion eller politisk åsikt. Således skulle medborgarnas integritet långtgående skyddas och statens makt decentraliseras. Detta medförde även konsekvenser inom genealogin.

Den tyska sekretessen är i praktiken oerhört besvärande för släktforskare. Så kan till exempel en sökning i den tyska folkbokföringen på en person hos ett "Standesamt" (1876 och senare) vara omöjlig om man:
    1)  inte kan visa att det är en släkting i rakt nedstigande led
    2)  inte har exakta datum att ange
    3) inte är beredd att betala vad det kostar.
Ett besök på arkiv är som regel avgiftsbelagt och platsbokning nödvändig.

Den som vill ägna sig åt tysk släktforskning måste veta, att det i Tyskland inte finns motsvarigheter till SVAR, Riksarkivet eller landsarkiven. Det finns heller inte någon offentlighetsprincip. Detta innebär, att man inte har en enda, självklar väg att gå för att söka sina uppgifter. Forskningsmetodiken är sålunda beroende av vilken del av landet och vilken tidsperiod forskningen avser. Därför är det speciellt viktigt, att den som skall ägna sig åt tysk forskning tar till vara all den erfarenhet, som redan finns beträffande det aktuella forskningsområdet.

Det är heller inte säkert, att uppgifter tillhandahålles gratis. En upplysning från en institution kan kosta pengar, antingen genom att uppgiften är avgiftsbelagd, eller att uppgifter endast kan erhållas genom att någon tjänsteman eller en fristående person åtar sig som ett uppdrag att söka uppgiften. Sålunda har Evangelisches Zentralarchiv i Berlin en prislista för sina tjänster. Den kan också betraktas som en riktprislista för andra arkiv och institutioner i Tyskland. Samma sak gäller hjälp från enskilda församlingar.

2. Innan du börjar forska i Tyskland

DAGV eller "Deutsche Arbeitsgemeinschaft Genealogischer Vereine" är paraplyorganisationen för över 80 tyska släktforskarföreningar och motsvarar således Sveriges Släktforskarförbund. Föreningen G-gruppen är medlem nr 89 i DAGV. DAGV har en del tips om släktforskning i Tyskland som vi skriver om längre ner. Först något om språket.

Om Dina förfäder kommer från nuvarande eller gamla tyska områden så är givetvis alla handlingar såsom utdrag ur kyrkoböcker, familjekrönikor, historiska berättelser och annat skrivna på tyska. Även Dina i Tyskland ännu kvarlevande släktingar, som kan berätta för Dig, är tysktalande. Du behöver således ha åtminstone några, om än blygsamma, kunskaper i det tyska språket. Du bedrar dig, om du tror att du kan klara dig med enbart engelska. Om du skriver ett brev till en tysk församling på engelska, är det inte säkert att du får något svar. Hade brevet istället skrivits på dålig tyska hade du kanske fått den uppgift du sökte. När du gör din första resa till tyska arkiv och församlingar kommer du att bli överraskad över hur svårt det är att få önskad hjälp om du enbart talar engelska. Tyskarna bryr sig inte så mycket om att de frågor som ställs framförs på svensk-tyska utan tycker i regel att det låter "gulligt". Av tradition är man positivt inställd till svenskarna. Om Du missat att lära Dig tyska i skolan bör Du gå en kurs i någon aftonskola. Du behöver inte bli perfekt på tyska - men bör kunna slå i en ordbok för att tyda Dina källor. I annat fall är Du helt beroende av vad andra talar om för Dig.

Du bör även lära Dig att läsa tysk Sütterlinschrift och tysk Kurrentschrift för att kunna läsa originaldokument från 1700- och 1800-talen. De bokstäver, som de svenska prästerna använde sig av från 1600-talets början till 1700-talets slut liknar ganska mycket den tyska kurrentskriften.

När du sedan börjar läsa dina dokument finner du att de inte bara är på tyska utan många gånger på latin. Därför kan det vara bra att ha en ordlista, där du kan slå upp de vanligaste kyrkobokstermerna på tyska men också gärna på latin, till exempel Urban Sikeborgs "Latin för släktforskare", Sveriges Släktforskarförbund 2013 och ordlistan "Sön- och helgdagar på latin" på vår hemsida

Om du vet att dina anor kommer från de områden som utgör nuvarande Tyskland kan du få viss vägledning genom att studera dagens spridning av namnet. Med tanke på att det vid slutet av andra världskriget fördrevs över 15 miljoner tyskar från sina hem och det under DDR-tiden flydde många människor från öst till väst, är denna metod dock helt osäker.

Ett annat sätt är att försöka utröna familjenamnets härkomst med hjälp av tyska namnlexika, t.ex. "Duden - Familiennamen" eller Hans Bahlows "Deutsches Namenlexikon". I inledningarna till båda böckerna beskrivs de tyska namnsederna ganska ingående och i den lexikala delen beskrivs för många namn den geografiska härkomsten.

3. Lär dig om Tyskland och arkiven!

Ta gärna fram dina gamla historieböcker och läs på. När du finner en ana som sägs komma från Preussen på 1870-talet, så kan det lika gärna handla om Pommern och till och med Schleswig-Holstein. Det finns en instruktiv och välgjord webbsida om just Preussens historia. Historisk litteratur över Tyskland kan du söka på Libris (bibliotekens söktjänst).

Det är viktigt att känna till var den församling ligger, i vilken du söker dina anor samt namnen på närliggande orter. Det finns bra sökmotorer på nätet. För hela Tyskland är Meyers Gazetteer en bra hjälp samt speciellt för de gamla tyska områdena öster om Oder/Neisse-linjen är Kartenmeister ett bra hjälpmedel. Du kan fråga på det tidigare tyska namnet och får i svaret både det och det nuvarande namnet. Om du sedan klickar på Google Maps får du den aktuella kartan. Meyers ger också möjlighet att få fram dels en äldre kartbild eller en Google Maps bild.

En ytterligare hjälp vid sökandet, där du även kan söka namnen på närliggande orter är Jewishgen. Kräver dock att du anmäler dig som medlem.

En annan bra sökmotor är Google Maps, som du kan använda om du känner till det nuvarande namnet på orten. Prova båda och se vilken du tycker är bäst.

Ett speciellt problem vid sökningen efter orter i de tidigare tyska områdena öster om Oder-Neisse-linjen är att samtliga dessa orter har bytt namn. För sökning i dessa områden rekommenderas Höfer Verlags tvåspråkiga Strassenkarten som finns att köpa hos Amazon.de. I dessa finns det ortsregister med både de tidigare tyska namnen och de nuvarande polska, ryska eller tjeckiska. De ryska namnen är i registret angivna både med kyrilliska och med latinska bokstäver. Orter, som utplånats under andra världskriget, har markerats genom att deras namn står i parentestecken.

För den som forskar efter anor i Hinterpommern, Westpreussen och nordvästra Ostpreussen finns genealogiska kartor, som genealogen och kartografen Fritz Schultz har tagit fram. På dessa anges för varje ort vilka evangeliska, katolska och mennonitiska kyrkoböcker det finns från vilket år, t.ex. Tiegenhof 1636 / 1784 / 1820 (evangeliska / katolska / mennonitiska). Dessa kartor kan på tyska eller engelska beställas hos Fritz Schulz, de levereras mot förskottsbetalning per Paypal.

Ur historisk synvinkel är Mitteldeutschland i stort sett det gamla DDR. Ostdeutschland betecknar de områden som bebotts av tyskar öster om Oder-Neisse. De tyska släktforskarföreningarnas namn som Arbeitsgemeinschaft mitteldeutscher Familienforscher, AMF, och Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher Familienforscher, AGoFF, får därmed sin förklaring.

Sök också på Franz Schuberts Trauregister (vigselregister). De finns samlade i en serie som heter "Quellen und Schriften zur Bevölkerungsgeschichte Norddeutschlands" på Riksarkivets bibliotek samt hos Genealogiska Föreningen.

Ett omfattande bestånd av genealogiskt material finns hos Deutsche Zentralstelle für Genealogie i Leipzig. Materialet omfattar bland annat kopior av kyrkoböcker och -avskrifter, ortsfamiljeböcker, listor på anor och liknande för de tidigare tyska områdena i öster som Pommern, Posen, Ost- och Westpreussen, Schlesien samt Baltikum, Bessarabien, Bukomwina, Siebenbürgen och Sudetenland. Bestånden är inte digitaliserade, utan man måste tillskriva DZfG för att få hjälp. Den som inte behärskar tyskan kan med fördel använda den tyska brevställare som finns på vår medlemssida.

De tyska kyrkoböckerna finns ute hos de enskilda församlingarna. Mormonerna gjorde omedelbart efter andra världskrigets slut stora insatser för att rädda och dokumentera tyskt kyrkoboksmaterial främst från öst. Det gör, att det ofta är lättare att hitta filmat material från Mittel- och Ostdeutschland än för de västra delarna. Sålunda är de tyska kyrkoböckerna från öster fotograferade och de evangeliska finns hos EZA i Berlin, medan de katolska finns i Bischöfliches Zentralarchiv in Regensburg. Originalböckerna överlämnades 2002 till den polska katolska kyrkan. Den övervägande delen av dessa böcker har dock mikrofilmats och frågor kan ställas i vanligt brev till BZR. Den som inte behärskar tyskan kan med fördel använda den tyska brevställare som finns på vår medlemssida.

Församlingarna i Förbundsrepubliken Tyskland råder ensamt över sina arkivalier. Men 1794 infördes en lag för de preussiska staterna som handlade om kyrkoboksduplikat. Lagen innebar att i slutet av varje år skulle kyrkoboksavskrifter göras och sedan kontrolleras av prästen, som skriftligen också måste intyga att allt var riktigt. Sedan skulle duplikaten översändas till den världsliga myndigheten och förvaras i juridiska arkiv. Det är dessa duplikat som så småningom hamnat i tyska landsarkiv och också blivit filmade av mormonerna. Mormonerna har däremot haft problem med att få filma alla församlingars kyrkoböcker, och det förefaller vara ett mycket svårt problem att lösa. Släktforskarna i Tyskland försöker lösa detta genom frivilliga arbetsinsatser med Verkartungen, d v s avskrifter av kyrkoböckerna. Avskrifterna har sedan bearbetats och utgivits som Ortsfamilienbücher. Mer om dessa finns i kapitel 5.

Mormonerna har dock utfört det största arbetet när det gäller att göra tyska kyrkoböcker och andra, för genealoger viktiga arkiv åtkomliga för den breda allmänheten, även om det finns olika begränsningar och hinder att få tillgång till materialet för forskare bosatta i Tyskland. Mer om dessa finns i kapitel 5.

Stora delar av de tidigare östra tyska provinserna tillhör idag Polen. Har du anor där, kan det vara värt att titta på Vägvisare för forskning i Polen.

All litteratur från tidigare svenska områden finns i allmänhet på KB, som har ett uppdrag att bevaka sådan litteratur. Men ibland kan sökt material finnas enbart på Riksarkivet eller hos Genealogiska Föreningen. Beståndsförteckningarna för arkiven i Breslau, Danzig, Stade och Stettin finns hos Genealogiska Föreningen.

4. Tyska föreningar och uppdragsforskare

Det kan löna sig att gå med i en tysk släktforskarförening, om du vet var dina anor kom ifrån. Det finns förhoppningsvis en förening som täcker detta område. Lägg märke till att tyska släktforskarföreningar är organiserade efter geografiska forskningsområden - inte efter var medlemmarna bor idag. Så har till exempel AGoFF = Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher FamilienForscher sitt säte i Herne i Westfalen, medlemmarna bor i hela Tyskland och det geografiska forskningsområdet är de forna östtyska områdena vilka numera ligger inom de baltiska staterna, på Balkan, i Polen, Ryssland, Slovakien och Tjeckien.

Deutsche Arbeitsgemeinschaft genealogischer Verbände e. V. (DAGV)
- Tysklands släktforskarförbund.

DAGV, med säte i Stuttgart, bildades 1949 och har bland annat som uppgift att se till att familjeforskare snabbt skall finna den förening som som kan erbjuda hjälp. DAGV är däremot själv inget "Forschungsstelle". Medlemsföreningarna, just nu (sommaren 2017) 89 till antalet, har fått medlemsnummer efter sin inträdesdag. AGoFF, Arbeitsgemeinschaft ostdeutscher FamilienForscher, har nr 1. Behovet av den föreningen har självklart varit mest trängande i efterkrigstidens Tyskland. Föreningen G-gruppen är sedan 2017 medlem i DAGV.

På DAGV:s hemsida finns upplysningsbroschyr (Merkblatt) med viktiga, allmänna upplysningar om familjeforskningen i Tyskland dvs. vad DAGV och deras medlemsföreningar kan och inte kan hjälpa till med. Där finner Du också värdefulla länkar utöver dem som Du hittar på denna sida.

Många tyska föreningar har "slutna" diskussionslistor som kräver medlemskap i respektive förening. Hur Du anmäler Dig brukar framgå av respektive förenings hemsida. Fördelen med att delta i en sluten lista är dels att Dina uppgifter stannar inom en trängre krets och dels att Du bättre når "specialister" på just Ditt geografiska område.

Det finns även "öppna" tyska diskussionslistor hos vilka medlemskapet är gratis. En lista med "öppna" diskussionslistor är Compgens där diskussionen framför allt förs på tyska. Engelska fungerar också, men svaren blir färre än om du använder tyska. Fördelen med dessa listor är att de är kostnadsfria; nackdelen är bland annat att Du sprider Din e-postadress och därmed även kan få oönskad post.

Om du av någon anledning inte vill bli medlem i någon tysk förening och inte heller vill resa till Tyskland för att besöka de lokala arkiven och regionala församlingarna kan du vända dig till Verband deutschsprachiger Berufsgenealogen e. V., medlem nr 82 i DAGV. De är drygt tjugo professionella forskare. Dessa förbinder sig att alltid lämna konkreta källhänvisningar i sina rapporter. Deras hemsida är på tyska, engelska och franska. Du kan således tillskriva dem på engelska om tyskan känns obekväm.

5. Att söka på nätet.

När man söker i olika öppna databaser på nätet, t.ex. hos mormonerna, Verein för Computergenealogie eller hos svenska DISBYT måste man alltid hålla i minnet att alla dessa databaser är manuella avskrifter av diverse källor. Varje avskrift är i sig en potentiell felkälla. När man väl fyndat på nätet bör man söka vidare efter ursprungskällan.

Eftersom kyrkoböckerna och andra arkivalier i Tyskland är spridda på många händer, materialet är otroligt stort och det dessutom finns många lagliga hinder i Tyskland för publiceringen av persondata, vilket ovan beskrivits, finns inte någon motsvarighet till ArkivDigital eller Genline i Tyskland. Ett antal framsynta tyska genealoger och släktforskarföreningar grundade därför 1989 Verein für Computergenealogie e.V., som är en överregional förening för online-forskning. Föreningen, som numera är Tyskland största förening, måste anses vara ett komplement till de olika regionala föreningarna.

På föreningens huvudsida hittar Du länkar till deras viktigaste databaser:

På Computergenealogies hemsida hittar Du ytterligare genealogiska databaser och en funktion för metasökning i alla databaser samtidigt hos Computergenealogie.

Den största databasen för genealoger hittar Du hos mormonerna eller Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, i dagligt tal FamilySearch. Databasen omfattar ofattbara 957 miljoner namn. Tjänsten öppnades våren 1999 och fram till den sista december 2002, alltså på knappt fyra år, hade 143 miljoner intresserade besökt databasen. I genomsnitt har sidan 130.000 besökare varje dag. Mormonerna har filmat allt som man fått tillåtelse till att filma och som har bäring på forskning efter personer. Förutom tyska kyrkoböcker har man filmat "Personenstandsbücher" (födelse, giftermål och begravning), dvs. akterna från den tyska folkbokföringen som lagstadgades omkring 1875, arkiv, biografier, domstolshandlingar, medborgarhandlingar, matriklar, fastighetsregister, judisk historia osv. Omfattningen av dessa databaser tycks bestå i "tillgången" i de offentliga arkiven.

Det filmade materialet har organiserats i två databaser: ett personregister och ett sockenregister.

I personregistret kan Du söka efter Dina anor och fränder i hela världen. Uppgifterna är manuellt överförda från det filmade materialet till registret. Alla, som läst gamla handlingar och kyrkoböcker, vet hur svårt det ibland är att tyda tecknen rätt. Så har det givetvis även varit för de amerikanska volontärerna som utfört arbetet på ideell basis. Vissa experter säger att felnoteringar är cirka 20 procent. Men då är ju å andra sidan 80 % rätt, men du måste kolla allt själv till 100%.

I orts- och sockenregistret kan du leta efter dels för vilka orter/socknar det finns material, dels vilka handlingar det finns och dels vilka ID-nummer filmerna har. Dessa ID-nummer är sedan till hjälp när man skall beställa filmerna hos mormonerna.

För vidare information om, var Du kan läsa filmerna, bör Du besöka mormonernas sida över släktforskningscenter. Tag kontakt med det center, som ligger närmast dig. Filmerna kan inte beställas hem till dig utan endast studeras på centret.

Utöver dessa öppna databaser har även flera av de tyska föreningarna sökbara register. AGoFF har ett online-register för ett flertal databaser.

6. Vad finns i Sverige?

På våra svenska arkiv finns genealogiskt material, som väntar på att publiceras och göras sökbart. Så finns exempelvis på Krigsarkivet Militieräkenskaper från 1500- och 1600-talen med massor av tyska namn. På Riksarkivet finns bland annat Pommeranicasamlingen och Gadebuschsamlingen. De som sökt svenskt medborgarskap från och med 1840 kan efterforskas i Justitiedepartementets medborgarskapsakter som finns hos Riksarkivet. I dessa ansökningar kan det finnas uppgifter om den sökandens föräldrar. Lars Halbergs "Källor till invandringens historia i statliga arkiv 1840-1990", Riksarkivet 2001, rekommenderas som läsning i ämnet.

En synnerligen viktig källa för sökandet efter tyska anor är Deutsches Geschlechterbuch som hittills utgivits i över 200 band. Större delen av dessa finns såväl hos Kungliga Biblioteket som hos Genealogiska Föreningen där det även finns en på personnamn sökbar CD med hänvisning till de band av DGB i vilka namnet förekommer.

Använd Libris så ofta du kan. Sök i arkivens bibliotek, de är större och har bättre resurser än du någonsin kunnat ana. Ibland kan lösningen finnas i något släktforskarbibliotek, till exempel hos Genealogiska Föreningen.

7. Sök Norden!

Genealogiska Samfundet i Finland genomför sedan några år ett stort projekt, HISKI, som går ut på att man i en sökbar databas matar in uppgifter från finska kyrkoböcker. Databasen innehåller ej alla församlingar, då HisKi-projektet ännu pågår. Nya församlingar kommer med i den takt de blir färdiga. Databasens uppgifter är ännu inte kontrollerade och databasen kan därför innehålla fel. Uppgifterna bör alltid kontrolleras i de ursprungliga källorna.

Norsk Slektshistorisk Forening har en arbets- och kontaktgrupp för de medlemmar, som forskar på tyska anor. Målet är att förbättra deltagarnas kunskap om bland annat tyska arkiv, bibliotek och föreningar samt att stödja deltagarnas planering och genomförande av resor för deras tyska forskning.

I Danmark söker Du lämpligen hos Dansk Demografisk Database, DDD. Eftersom migrationen mellan Danmark, Sverige och Tyskland historiskt sett varit omfattande kan Din tyska ana tagit vägen över Danmark.

8. Litteratur som kan rekommenderas.

Verlag Degener är det ledande förlaget när det gäller tysk genealogisk litteratur. Numera kan man köpa både böcker och CD direkt på nätet.

Studera G-gruppens lista över tysk genealogisk litteratur. Där har vi sökt sammanfatta den viktigaste litteraturen för forskare på tyska anor. OBS: De länkade webbadresserna i listan kan ha ändrats. Om så är fallet rekommenderar vi att Du söker hos Google efter dem.

9. Att skriva till arkiv m. fl.

Som ovan nämnts är tyska arkiv och församlingar helt decentraliserade. Innan man skriver måste man således först göra klart för sig till vem man skall skriva, dvs. den sökta personens födelse-, vigsel- eller dödsort. När man sedan skriver bör man helst skriva på tyska. Originalhandlingarna är ju på tyska och för att ha nytta av dem måste man kunna läsa dem. Om Din tyska är "rostig" eller Du känner Dig osäker kan Du använda Dig av den brevställare, som finns på vår hemsida. Där finns standardbrev till arkiv eller församling, som Du kan fylla i med de personuppgifter som Du själv har tagit fram. Därefter genereras automatiskt ett förslag till brev på tyska.

Om Du inte vet den exakta adressen kan Du googla på nätet med adressorten som sökbegrepp. De flesta tyska städer och orter har numera egna hemsidor med adressuppgifter till olika myndigheter och institutioner.

10. Fler nyttiga hemsidor.

Det finns numera en uppsjö med hemsidor om tysk släktforskning, både privata och av föreningar. Det är därför omöjligt att räkna upp dem alla. Du bör googla Dig fram med hjälp av olika sökord. Några speciella sidor vill vi dock omnämna:

Allmän vägvisare för forskare på Tyskland

Innehåll: